Just nu sitter en stor del av Jämtlans befolkning i en annorlunda sits, nämligen vattenlösa. Man avråds iallafall från att dricka vatten om man inte vill få parasiter i magen och det har jag ingen större lust med för tillfället. Så nu sitter jag här, klockan är snart halv 3 på natten, och kokar vatten till morgondagen. Jag hade kunnat klaga men tänker istället på de som inte ens har tillgång till vatten över huvudtaget, därför sparar jag energin till att koka vatten istället.
Jag har märkt av ett underligt beteende som jag har. Det är att jag trotsar mig själv så fort jag får chansen. Nu till exempel, jag sitter här och trycker i mig massor av saltade nötter och naturgodis även fast jag vet att det leder till en otrolig törst. Varför gör jag så? Har jag kommit i den åldern när det är omoget att trotsa mamma och istället tar ut det på mig själv istället? Isåfall kan jag med risk att låta gammeldags säga: det var det bättre förr.
Vi brukar säga att det blir bäst när man är impulsiv men jag är osäker. Låg i soffan med träningskläder klockan tio när Amanda ringde och bad mig följa med på O'learys. Hoppade in i duschen, drog på mig kläder och mascara sen bar det iväg. Och aldrig, ALDRIG har det varit så klent med folk på en så kallad krog. Men jag tar hänsyn till att det är onsdag och säger inget mer om det.
Igår tränade jag för första gången på nästan en månad. Och aldrig, ALDRIG har jag känt mig på klen. Tyckte lite synd om mig själv där ett tag, men jag tar hänsyn till att jag har varit sjuk och inte kunnat träna.
Imorgon blir det plugg för fulla muggar (skönt uttryck..) och förhoppningsvis träning. Den som lever får se. Nu hälsar jag John Blund välkommen och känner genast hur ensamheten försvann. John sviker aldrig. Godnatt
Allt med mig är bedrövligt idag. Halsont, svullna ögonlock, hosta, ont i ryggen, totalt orkeslös... Fy fan vilken härlig dag det ska bli. Nej men jag tänkte göra någonting relativt bra av den här dagen även om jag förblir sjuk och solo i lägenheten. En sak som gör mig på bra humör är snön! Så fort jag ser en snöfling känner jag julstämningen, därför ska jag krypa ner i sängen med gott fika, lyssna på stämningsfull musik och plugga som aldrig förr!
Läste förövrigt Kissies blogg nyss och blev förvånad när jag såg att hon hade en pälsmössa på huvudet, dom har ju slutat tillverkas tänkte jag innan jag kom på att det bara var en sjuk dröm jag hade inatt. Hur förbud av pälsmössor kom med i drömmen fattar jag ioch för sig inte riktigt. Jag drömde att vi knappt kunde gå ut för det fanns björnar i närheten men jag och mamma var tvugna att lämna huset för att hämta något. Såklart får vi syn på en björn som går och bär på sin unge genom att ha bitit tag i ungens ena ben och lyft upp den (aj tänkte jag). Björnen släppte ungen och började att jaga oss, hade äkta panikkänslor och jag lovar att jag låg och sprattlade i sängen. Huff.
Nej hörrni, let this party started.
Hemkommen till en smutsig lägenhet och ett blåsigt stadsväder. Låter trist men låt er inte luras av mina ordval. Har haft en mysig natt med Karro men for the moment är jag ensammen och käkar lite frukost. Ska snart möta upp Karro på stan för lite lunch, kika på skor och hör och häpna.. sytråd. Jag ville ju komma på någonting nytt att göra och nu har jag hittat lite inspiration för att börja sy och göra om lite gamla kläder. Får se hur det hela slutar.
Igår blev jag bjuden på en finmiddag hos Karro gjord av Karro och Johanna, efterrätten var gjord av Josef och Minna stog för chipsen. Jag däremot tog hand om ätandet eftersom att alla vet att det är något jag klarar av. Att laga något ätbart är jag inte lika bra på tyvärr.. Efter middagen, Idol och mys tog jag och Karro bussen till stan för att dansa loss på O´learys. Mys kombinerat med party måste vara den härligaste kombinationen!
Härnäst är det stan som gäller.
Var förövrigt tvungen att ge linnet jag hade på mig igår en andra chans. Förra gången det var på under en utgång är det här sista minnesbilden. Tur att stunden blev förevigad på kort annars hade jag inte kommit ihåg taxiresan heller..
Jag har skrivit, skrivit och skrivit. I mitt blåa block, på skrivstil på kontoret på jobbet. Det är i princip vad jag har gjort i fyra dagar nu pga lite efterfrågan av virke. Kan ärligt säga att jag hellre jobbar häcken av mig när jag väl jobbar än att sitta som jag gjort nu och... läst bloggar i 32 timmar (för att överdriva lite). Men men lönen är ju densamma som tur är. Imorgon är jag ledig från jobbet vilket betyder att jag har en lovdag detta lov, wihoo! Får se hut jag spenderar den på bästa sätt. For the moment väntar jag på mamsen som ska komma och hämta mig sen skjutsar jag henne till stan där vi ska käka något och sen åka hem. Okej, största anledningen att vi åker till stan är att jag ska övningsköra då man inte kan kalla körningen i Stugun för stadskörning. Mörkt och halt, kan gå hur som helst. Living on the edge. Puss på alla fina människor som jag gillar så oerhört mycket. Är dålig på att uttryck mina känslor, men ni fattar vart jag vill komma.
Jag tror att jag tar tappat greppet. Vill komma på en ny hobby som inte innefattar slitsama saker för hälsan (blygsamt ordval där..). Jag vill lära mig något nytt och känna mig duktig på något speciellt. Jag vill ta mig ur gamla vanor och upptäcka nya saker (någonstans här börjar jag kolla mot himelen, sträcka upp armarna och höja rösten för att överrösta folkets jubel, lolation). Men seriöst, jag vill göra något nytt. Har bara inte kommit på vad än men det måste nog innefatta snö eftersom att vintern snart knackar på dörren. När jag blir klart med förbannadehelveteskörkortsfan och projektarbetet så får jag lite tid till roligheter. Det är saker som sticker ut från de vardagliga händelserna som man kommer att minnas.
På lovet blir det inte heller någon revolution i mitt liv, jag har hamnat på kontoret för att tjäna lite kosing. För att få njuta liiite av lovet iallafall så ska jag och mamsen käka räkmackor nu.
Sundsvalls gatufestival är inget jag åker på varje dag, därför minns jag det. Roligt var det!
Sabina, vilken jävla sköning den bruden är!
