Huvva huvva, nu är det nära! Försöker ta vara på tiden med vännerna på bästa sätt men det är svårt när det är kaos i lägenheten och huvudet. Inatt satt jag, Sandra och Rebecca uppe till halv 2 och kollade på film som vi hyrde efter att vi hade fikat tillsammans med Josefine och Marie. Passade på att krama tjejerna hejdå eftersom vi troligtvis inte hinner ses innan jag åker. Elise fick också en hejdåkram.
Idag är schemat fullspäckat med det sista som ska göras! Vill vara klar med allt tills i eftermiddag så jag kan slappna av och ha en sista roligt kväll med "klassen" (i år iaf). Jag börjar med att packa!
Fina fina vänner!
Men titt va grann na é!
Den här bilden får jag egentligen inte lägga up hehehehe
Dagen började bra tills jag tänkte just den tanken, sen gick det utför (om endast för en liten stund). I helgen när jag och mamma var i Stockholm fick jag självförtroende när jag hittade i vår huvudstad och litade faktiskt på mitt lokalsinne för en gångs skull, mamma däremot var rätt lost. Det självförtroendet höll i sig tills imorse då jag bestämde mig för att gå på en promenad. Hamnade på en stig i en okänd skog som ledde till en travbana, vidare till en ny stig, genom skogen, under en viadukt, ut på ännu en travbana för att till sist känna igen mig och kunde då pusta ut. Visst, man hittar ofta hem på någon vänster men min tidsplan sprack innan jag ens hann påbörja det jag egentligen skulle göra idag, dvs skriva på mitt projekt. Några timmar spenderades sedan åt just det arbetet innan jag fick nog och träffade Elise istället. Nu är jag sick and tired (är förkyld, faktiskt) och drar till sängen.
En fika i Stockholm men mina fina!
Denna bakelse måste ha vägt ett kilo, på riktigt
Den här bilden tog jag imorse (glader) ca 5 minuter innan jag insåg att jag inte visste var jag befann mig (butter)
Hejsan! Jag gråter. Vad gör du?
Sitter och kollar på Allt för min syster, och antar att jag inte är den enda med tårar i ögonen som kollar på den filmen. Det är ett känsligt ämne för mig och de är svårt att inse hur vanligt det egentligen är med sjukdomar och dödsfall i familjer. Jag kommer garanterat stödja olika cancerfonder hädanefter.
Ligger i hotellsängen och har legat här sen.. 20-21? Mumsat chips med mamma och kollat på alla möjliga program, det kallar jag livskvalité. Vi har varit vakna sen 6.30 imorse så det fick bli en lugn kväll. Fixade visum och internationellt körkort dagen till ära och efter det blev vi bjudna på lunch hos några släktingar. Dom har för övrigt finaste takvåningen i Stockholm, våning 6 men utsikt över hela stan. Seriöst, avis, motiverad. Mamma och jag lekte välbärgade idag och lyxade till det med en middag för 800 spänn, bara för att vi ville och ansåg oss förtjäna det. Om pappa skulle läsa detta är jag tvungen att hitta på en motivering till varför också.
Dagen har spenderats framför datan skrivandes på mitt projekt som envisas med att ta mer tid än planerat. Hann iallafall med att åka till mammas jobb och skriva ut en massa viktiga papper. Efter en god middag med tacos återvände jag till datan där jag nu sitter bänkad och skriver med andra au pairer som också ska till New York samma datum som mig! Vissa ska åka samma flyg också så det har varit ett evigt mailande om det ena och det andra, som gjort mig lite väl pepp så nu sitter jag och hoppar på stolen. Ungefär.
Apropå hoppa så ska jag hoppa i duschen snarast möjligt innan jag hoppar vidare i sängen. Har fått i uppdrag av pappa att lämna in bilen på lagning i stan imorgon så det blir till att kliva upp med tuppen. Resten av dagen kommer vara fullspäckad med småfix som måste göras, så som att betala visumavgift, ta kort att ta med till ambassaden, fixa rekommenderat brev osv osv. Vill inte tråka ut er så jag börjar hoppa nu. Godnatt!
är jag i New York! Känns ofattbart, spännande och ofattbart spännande. Har skrivit på mitt pre-departure project hela dagen känns det som, förutom då jag hjälpte pappa med att flytta en massa möbler. Det fick ersätta dagens utevistelse och träningspass. Sitter och lyssnar på the united states top list på Spotify och har upptäck ett band vars album ligger etta på listan. Foster The People heter dom. Rätt sköna, så nu kan jag nynna med på musiken som spelas i Americat också.
Mamma tycker det är jobbigt att jag växer upp.
(Undra om Martins mamma tycker detsamma?)
Har kollat igenom en massa gamla bilder idag både i fotoalbum och på datan. Vilket bra liv jag har haft om man ska dömma av bilderna.
Passar på att umgås med la familia i några dagar innan jag och mamma beger oss till Stockholm. Bara för att jag är en överängslig person får jag för mig att något kommer gå snett när jag ska fixa visum så att jag inte kommer kunna åka. Jobbigt läge isåfall. MEN, jag hittade ett bra knep idag för att tänka på annat och fnissa lite i sin ensamhet (för följande bilder borde inte visas/ skrattas åt offentligt)
Sägs det att man blir snyggare med åren? Eller var det tvärt om..
Stugubrudarna, som jag så fint kallar oss från landet, bestämde oss för att gå ut och äta gott igår som en liten reunion innan alla flyr sin kos från denna stad (iallafall jag). Hela gänget kunde tyvärr inte medverka tråkigt nog. Efter en väldans god middag gick vi hem till Elise, drack lite vin och pratade på innan jag och Elise drog vidare mot krogen. Mycket trevlig kväll som slutade med att jag låg i sängen klockan halv 6 och spelade wordfeud på engelska. Man är kreativ den tiden på dygnet måste jag säga. Kul kväll var det iallafall. Nu blir jag snart upphämtad av fläckiga faran, peace vänner.
..vilken stjärna. Hon gör mina dagar så mycket roligare med sina uppdateringar om sitt liv. Det tackar vi för! Puss
Har lite smått dåligt samvete för att jag inte hinner umgås med min familj så mycket som jag vill, men det är så svårt när dom bor där dom bor. Vad ska jag göra där på dagarna när dom är på skola och jobb? Därför hänger jag i stan där jag kan rensa i lägenheten, skriva på mitt pre-departure projekt, träna och hänga med vännerna. Eller gå till tandläkaren som jag gjorde imorse. Jag har inget problem att gå till tandläkaren men idag höll dessa få minuter att ta kål på mig vilket berodde på att jag mådde så pass illa att jag skulle kunna spy så fort jag öppnade käften. Bra att vara hos tandläkaren då...
Ignorerade illamåendet och mötte upp Diana för en trevlig promenad på stan och en lång välbehövlig fika. Efter det har jag hängt i lägenheten framför datan, kollat på svenska hollywood fruar och druckit te. Ska hämta tvätten nu och sen ta rekord på att somna snabbt. Fint de.
Bilder från Fugelsta där det kom så pass mycket snö härom dagen att vi kunde göra en snögubbe. Kanske den enda snö jag kommer se på ett år nu så vi var tvugna att passa på.
haha, ååh
Helt galet. Det har redan gått 4 veckor sedan jag började min praktik på dagis, och under dessa veckor har jag lärrt känns så otroligt många sköna personligheter. Barn är utan tvekan det gulligaste som finns trots att de då och då visar sina mindre charmiga humör. Idag är alltså sista dagen och det känns lite sorgligt. Det är ju på barn i deras ålder som jag kommer märka att jag varit borta ett år..
Bara för att barnen är så gosiga med mig ger jag dem en fin bok som ett minne, ifall de inte minns mig när jag kommer tillbaka hehe.
Nedräkningen har startat konstaterade jag idag då jag (troligtvis) jobbade min sista dag på hemtjänsten, om de inte är i stort behov av mig som vikarie framöver. Jag passade på att säga hejdå till några brukare och helt ärlig var jag tvungen att hålla tillbaka gråten när jag fick en puss på handen och en lyckohälsning av världens sötaste gubbe. Hur ska jag klara av att lämna alla vänner och familjemedlemmar kan man ju undra. Dock finns nu ingen återvändo för jag har fått mina flygbiljetter till New York och San Francisco hemskickade samt bokat tåg ner till Arlanda den 30 oktober. Gruvar mig redan inför ännu en hel***esnatt på arlanda då mitt tåg anländer redan 22.23 på söndagkväll och flyget går 08.00 på måndagen.. Eller okej, jag gruvar mig inför att resa ensam över huvudtaget. Går det att köpa ett lokalsinne?
Haha ååååh jag dör av skratt varje gång jag ser Mattssons sovställning på arlandas sköna bänk.
