Dagen började bra tills jag tänkte just den tanken, sen gick det utför (om endast för en liten stund). I helgen när jag och mamma var i Stockholm fick jag självförtroende när jag hittade i vår huvudstad och litade faktiskt på mitt lokalsinne för en gångs skull, mamma däremot var rätt lost. Det självförtroendet höll i sig tills imorse då jag bestämde mig för att gå på en promenad. Hamnade på en stig i en okänd skog som ledde till en travbana, vidare till en ny stig, genom skogen, under en viadukt, ut på ännu en travbana för att till sist känna igen mig och kunde då pusta ut. Visst, man hittar ofta hem på någon vänster men min tidsplan sprack innan jag ens hann påbörja det jag egentligen skulle göra idag, dvs skriva på mitt projekt. Några timmar spenderades sedan åt just det arbetet innan jag fick nog och träffade Elise istället. Nu är jag sick and tired (är förkyld, faktiskt) och drar till sängen.
En fika i Stockholm men mina fina!
Denna bakelse måste ha vägt ett kilo, på riktigt
Den här bilden tog jag imorse (glader) ca 5 minuter innan jag insåg att jag inte visste var jag befann mig (butter)
